Man kanske borde stanna upp...

men nu har jag glömt det igen! Sovit hemma en natt och nu packat om och sitter på tåget till Göteborg. Vi skall hälsa på pappa ute på Hönö och sen åker vi till Bohuslän igen...

Sista dagen i Umeå

Vädret var verkligen inte upplyftande igår så det blev ingen cykeltur. Det var kallt och regnet föll obarmhärtigt. Men vi var på lilla utebutiken och stora utebutiken och sen hittade vi Northstar med. Idag var det också blött och kallt men det regnade åtminstone inte. Vi åt frukost, packade ihop och städade rummet. Vi fick ha packningen i bagagerummet tills vi skulle åka. Vi tänkte ta en liten tur på Tavelsjöleden men det tog lite tid och felcykling innan vi hittade rätt. Men eftersom det var en vandringsled så blev det rena offroadcyklingen med rötter, stenar och spångar så vi gav upp efter 2 km, sen hamnade vi vid skjutfältet och stängsel med militärt område eftersom vi var precis utanför regementet. Vi hittade en stridsvagn och till slut hittade vi också en väg ut ifrån det här området. Vi gick till Taj Mahal och käkade indisk buffé, såklart åt vi alldeles för mycket med. Sen hängde vi på vandrarhemmet tills det var dags att dra till stationen. Då kom en man med en konsumkasse och frågade om vi ville ha kaffe? Han drog fram en gammal intorkad fransyska (?), klippte upp ett paket bryggkaffe och hällde i varmt vatten från toaletten i filtret. Kaffet avnjöt han tillsammans med feferoni. Tåget var försenat. När konduktörerna kom pratade Annika med dem och den ena sa att det var helt omöjligt, det är emot reglementet att ta med cyklar, det kan ni glömma. Men hans sa att de skulle försöka lösa det men han lovade inget. En pratglad kvinna engagerade sig och sa att det är klart flickorna måste få komma hem. HAHA. Det löste sig såklart för det fanns en helt obokad liggvagn där vi fick ställa cyklarna bara det inte kom olja på sätena! Det slutade med att vi sov där med så vi fick en helt egen kupé för oss själva! Vi firade med ett glas vin. Jag brukar inte kunna sova på tåg men vid 23 tiden var jag så trött och jag orkade varken läsa eller lyssna på musik så jag somnade faktiskt.

Fredag i Umeå

Vi rev tältet strax efter 9 och cyklade runt lite innan 10 sen stack vi till vandrarhemmet och fick checka in tidigt! Äntligeeeeeeeen duscha, vad härligt! Sen skulle Annika tvätta en maskin tvätt som tog 2 timmar. Jag fixade omelett och sen drog vi ner på stan på upptäcksfärd. Det var kallt och började regna med. Annika var inne på bussgods och de ville ha 875 kr för att skicka cykeln, det hade kostat henne 495 kr från Halmstad till Haparanda!? Man var även tvungen att lossa hjul, trampor, sadel och styre. Helt sanslöst. Vi fikade sen tröttnade vi på att gå runt och kolla i affärer så vi gick tillbaks till vandrarhemmet och slappade. Det regnar och regnar. Imorgon är vår sista dag. Vi tänkte ta en tur men vi får se hur det blir med vädret och allt annat.

Ankomst Umeå...

torsdag kväll strax innan kl 17. Vandrarhemmet vi tänkt bo på öppnar då. Vi har inte bokat och tyvärr är det fullbokat på alla vandrarhem i stan... Nu när man var inställd på en dusch så blir man lite besviken men det fanns rum till imorgon så vi bokade det och drog till Gandhi för att fira med indisk mat! Vi var inte direkt välkammade men de släppte in oss iallafall. Sen letade vi tältplats och hittade faktiskt en strax efter småbåtshamnen. Kanske inte bästa läget men helt OK.

Slaget vid Ratan 1809

Lite historik: Europa var delat mellan kejsar Napoleon och tsar Alexander. Sverige var isolerat, omgivet av fiender. Ryska trupper gick över gränsen in i Finland som då tillhörde Sverige, och avancerade snart ända ned till södra Västerbotten. Klockan 6 på aftonen den 16 augusti 1809 ankrade den svenska armadan på redden utanför Ratan. Det måste ha varit en mäktig syn med 120 fartyg, 250 kanoner, 7500 soldater 2500 båtsmän och 229 hästar. Mörker och tjocka hindrade landstigning samma kväll men tidigt nästa morgon sändes en officer med betäckning iland för att rekognosera. Vid tretiden på eftermiddagen inleddes de ryska attackerna och slaget i Ratan var i full gång. Striden pågick till kl 8 på kvällen. Ratans by låg i ruiner och marken var bemängd med stupade soldater.

När vi cyklade förbi Bygdeå träffade vi Åsa igen, som vi tidigare mött i Robertsfors. Hon var väldigt generös och erbjöd oss nattlogi men vi var nyfikna på Ratan och det skulle förmodligen bli vår sista tältnatt. Så hon cyklade istället med oss de sista 9 km till Ratan. Vi hade köpt vin i Robertsfors, så Åsa fick en liten kåsa vin medan vi satte upp tältet, sen cyklade hon vidare och vi lagade kvällsmat och njöt av solnedgången. Eller jag iallafall, Annika hade fuskat och köpt sushi!

Idag lärde jag mig också vad Mareograf är för nåt, med den mäter man havets nivåskillnader. Den gamla Mareografen i Ratan (se bild) togs i bruk 1892 och användes ända fram till 1960 då den blev obrukbar för landhöjningen hade placerat den på torra land! En ny mareograf byggdes 1965, en ful grå betongklump.

På villovägar i ett ödehus

Vi övernattade på ett fint ställe i skogen strax utanför Änäset. Vi började dagen med att cykla lite fel vilket förde oss förbi ett fantastiskt ödehus som vi var tvungna att stanna och undersöka lite närmare. Jag skulle egentligen bara ta några bilder men det slutade med att vi lyfte bort ett fönster och klättrade in. Senaste livstecknet var från 1991. Sen cyklade vi vidare mot Robertsfors där vi är nu och laddar på den lokala grillen. Dagens mål är Ratan som blev tullhamn för övre Norrland 1767.

Den cyklande bonden

Det var en kall och mulen morgon. Nu när det är som det är med Annikas knä får vi sätta upp små delmål. Första delmålet var Lövånger och där är vi nu. Vi har kollat in kyrkstaden och ätit lunch på Saidys kafé där sitter vi nu och laddar allt som behövs. Det känns mer som att man är hemma hos någon, jättemysigt och hemtrevligt och vi får fylla på vatten. Lövånger är känt för sitt tunnbröd, de bakar 15 olika sorter. Här träffar vi också den cyklande bonden, dansken Jörgen Jörgensen som blir helt lyrisk när han ser oss och berättar om sina cykeläventyr i Europa, samt erbjuder oss nattlogi i Flarken som ligger strax utanför Ånäset. Strax skall vi dra vidare till nästa mål som är Ånäset. Hoppas vi fixar det. Det blir nog mycket skog och motvind, vår ständiga följeslagare.

Leende gick vi ut från fiket för att cykla vidare.

Då kom Liemannen till Lövånger.

En man låg på gatan och det stod några människor runtomkring. Han blödde lite i ansiktet. Annika och en kvinna till gjorde HLR och de ringde så att det kom någon från vårdcentralen så länge. Då hade de hållt på en kvart. I början andades han till några gånger. Sedan kom hans dotter och jag började nästan gråta för jag tänkte att det kunde varit min pappa. Det tog minst en halvtimme innan ambulansen kom från Robertsfors, de försökte ett tag men hans liv stod inte att rädda. Rollatorn stod en bit bort. Han hade precis varit i affären och köpt 3 läsk och en limpa bröd....

Don't Fear The Reaper - Blue Öyster Cult

Regn och dåliga knän...

Jag vaknar tidigt och är rastlös. Annika sover och sover. Idag cyklade vi från Örviken med start i fint väder sen blev himlen mörk och jag tappade bort Annika, men vi hittade varandra igen. Det regnar och regnar. Annika har ont i knäet. Men hon var envis så vi cyklade iallafall 42 km sen låste sig det andra knäet och vi slog upp tältet i närmsta sumpåker som låg vid en sjö vid Nolbyn. Nu kan man bara pyssla, laga mat och sova. Hoppas på fint väder imorgon och bättre knästatus.

Motvind i Västerbotten

Igår mötte jag Annika vid busstationen i Piteå, hon kom precis efter mej och jag som trodde hon skulle sitta och dingla med benen och äta glass. Det var kallt i Piteå så mössan åkte på direkt. Det var lite sol annars mest regnskurar och motvind. Vi cyklade 36 km och hittade tältplats vid Åbyälv.

En tältpinne gick sönder för tältet blåste in i ett träd innan vi hann förankra det med pinnarna.

Idag startade vi sent, kl 11 men vi har haft superväder, men såklart massor med motvind idag med. Annika har ont i knäet igen. Idag cyklade vi 73 km. Nu tältar vi i Örviken och här är ganska fint.

Umeå Östra

Jag ankom stationen kl 6.28 och i väntan på bussen till Piteå åt jag frukost. Allt var ju stängt så här en lördagmorgon men på sjukhuset kunde man köpa kaffe i automaten. Det var inga problem att få med cykeln till Piteå. Så om 4 timmar är jag framme där d.v.s. vid 12-tiden då jag ska möta upp Annika, vart hon nu är.

I'm on the nighttrain...

Äntligen är jag på väg, nu sitter jag på tåget och jag har inte blivit avslängd!

Först jobbat halva dagen och det var inte helt lätt att fokusera på det man skulle. Väl i Göteborg var det bara stress och massor med folk överallt. Bara att gå till Hemköp inne på Femman var ett äventyr. Och sen att krångla sig på tåget med cykel och packväskor. Det är ju inte som ett handikappvänligt Öresundståg direkt. Jag blev helt svettig av bara detta men till slut kom jag på det perfekta att hänga upp min cykel med ett spännband. Tur det, för jag fick åthutning av konduktören men eftersom jag hade hängt upp den så smidigt så fick jag lov att åka med ända till Umeå iallafall. Wohoo! Äntligen kunde man slappna av lite och känna att pulsen gick ner igen. Dags att fira med en Heineken, lepinebröd, polsk la vache qui ri (eller hur det nu stavas?) och cocktailtomater. Nu är vi snart framme i Bollnäs. Men det är många timmar kvar än. Over and out.

Animales domésticos

En söt liten ödla följde med oss hem från Bohuslän och höll sällskap till frukost. Senare tog vi den med ut och släppte den vid Glumslöv / Ålabodarna. Bilder från min cykeltur i söndags. Jag tänkte cykla långt men himlen var konstant mörk och strax innan Ängelholm öppnade sig himlen sen var det skurar hela tiden så jag cyklade hemåt igen. Utanför Fleninge Gästgivaregård kan man ställa sin häst...idag blev det en liten tur sen hem till pasta och rödvin och börja packa för imorgon kommer Rebecca på besök.

Vi lämnar Bohuslän...

...sukk og tårevåte kinn. Men vi kommer tillbaka ganska snart.

Dag 4 i Bohuslän var vi först ute vid Tullboden och sen på Nordens Ark där jag klättrade Ödhumla (4) och Snögeten (5-). På eftermiddagen hälsade vi på Sonia och Peter i Munkedal. Vi fick duscha och äta grillad lax. Blev bjudna på kaffe och bullar samt se på film i en mjuk soffa. Vilken lyx. Och samtidigt som vi var där kom ett rejält åskoväder med störtregn. Nästa dag vid Tuntorpsväggen klättrade jag Barberare (5-) och andreman på Barracuda (6-), sen blev det mörkt på himlen...

Efter flera dagar med sommarvärme blev det ostadigt väder och vi kände oss slitna så vi åkte till Smögen men sen ledde jag faktiskt min första (6-) på Hallinden. Den var skitläskig men jag gjorde det! Sen åkte vi "hem"och lagade mat, sågade ved och satt runt bålet sista kvällen. Efter en vecka lämnade vi Bärfendalen i Bohuslän som varit vårt hem. Känns som att vi kommer att sakna de andra, särskilt Sanna och Yngve som varit på klatretur i 3 månader, hade sitt hem i bilen och drack te i en gammal olivburk.

En ond dag...

Dag 2 i Bohuslän var vi i Rågårdsdal. Jag ledde på Drömmar om Snövit (4) Till De Utpsykade Cragråttorna (5)vädret var underbart och utsikten från toppen likaså. På eftermiddagen var vi tvungna att skaffa ett nytt liggunderlag till Kent för det hade gått sönder så vi var i Torp en sväng.

Dag 3 i Bohuslän, det vill säga idag var vi i Skälefjäll där alla leder i min grad var katastrof och det enda jag fick gjort var att klättra andreman på en otrevlig led som hette Machete (6). Vi var slitna och åkte till Lysekil och käkade pizza och köpte rödvin. Väl tillbaka vid basecamp kom en kille som cyklat MTB ut ur skogen, han var helt blodig i ansiktet och förvirrad. Som tur var bodde hans mormor bara en bit nerför vägen så Kent följde med honom dit. Han hade nog fått hjärnskakning och mindes ingenting. Hoppas det gick bra för honom...

Förutom detta så har vi det bra här.

Bohuslän...

Idag slog vi upp tältet i Bärfendalen vid Bohusläns klätterklubb stuga. Sen åkte vi till Galgeberget och jag ledde Återkomsten (4+) och första delen av Ormbiten (4). Vädret var helt underbart. På kvällen träffade vi Yngve och Sanna som hade varit här nästan två veckor redan.

Allow me to present...

the new Queen of the Road! Idag fick jag min cykel levererad direkt från Danmark (Tack för det Kent♥) Så jag tog premiärturen direkt efter jobbet och den gick till Borstahusen och tillbaka till Helsingborg 4,5 mil. Den är underbar. Så nu har vi packat allt för Bohuslän och imorgon åker vi. Tyvärr kommer jag att tappa min plats i tävlingen eftersom jag nu förmodligen inte kommer att cykla på en vecka för nu är det klättring som gäller. I torsdags var vi på Kullaberg, Östra Näs och jag ledde på Nilfisk. Men om 2 veckor åker jag på tur med min cykel till Piteå där jag skall möta upp Annika.

Min dagliga cykeltur...

Idag regnade det och var rätt så kallt. Mina gamla skrotcykel är tung att cykla nu. Den har verkligen gjort sitt och är redo för skroten. Måste bytas ut nu annars blir jag tokig. Micke var på blixtvisit, han kom igår natt direkt från Kastrup och Nepal. Vi fick låna hans bil och på lördag åker vi till Bohuslän, hoppas på sol och fina sprickor och jag har semester en hel vecka!!!

Fredag igen....

Jag går direkt hem och packar för jag skall ta cykeln till Kullaberg. Orkade inte packa igår men kom iväg ganska fort ändå. Stannade till i Höganäs och kompletterade lite mat sen mötte jag Kent i Mölle. Vi hittade en ganska kass (kan jag säga nu i efterhand, för mycket lutning för att sova bra) lägerplats nära Maltskutenäs där vi skulle klättra och sen visade det sig att jag tagit med ett multifuelkök utan gasbrännare. Hm...som tur var hade vi bröd, ost, cocktailtomater och 4 folköl så vi klarade oss fint ändå. På lördagen skulle vi möta Jon men jag glömde stänga av mobilen på natten och den söker konstant nät där eftersom det är lite sporadisk täckning, vilket resulterade i att vi inte sågs för han hittade inte till klippan, men lämnade ett gaskök vid min cykel, den lilla ängeln (!) Det var en jättefin dag och jag ledde Vestpillaren. Och en nytur som vi kallade "Hippo en route". Den var kort men jättefin.

- Status efter första veckan av Skåne Trampar:

Mitt lag Team 38 har placering 8 av 35 lag på lasarettet och idag hoppade jag upp på plats 1 av 168 deltagare.

Semana Santa

Vilken underbar känsla när man stämplade ut på skärtorsdagen och hade fyra lediga dagar framför sig. Långfredagen kom Rebecca på besök, det var fint väder och vi packade för picknick, Nina hämtade oss och vi åkte till Citadellet i Landskrona. Vi kom hem samtidigt som Niklas, Ragnar och Annelie kom. Niklas hann knappt ut ur bilen innan hans axel hoppade ur led (!) så det blev raka vägen till akuten. De var redan tre stycken så vi stannade hemma och fixade mat tills de kom tillbaka. Påskafton åkte vi till Ablahamn och kände på klippan första gången i år. Formen var inte den bästa men det var fint att komma ut och mjukstarta även om det var ganska kallt. Söndag var det betydligt varmare och vi valde Stenstugorna, solen var het. Måndag var det start för Skåne Trampar så jag tog cykeln till Landskrona och tillbaka. Sen orkade jag inte mer den dagen, helt färdig...